Gott 😊 men ärligt, massor av lass? Du skriver ofta att du äter så mycket av både det ena och andra. Men ärligt vännen, du skulle man se det på din kropp. Att du skulle se åtminstone normal ut. Men det gör du ju inte. Var inte rädd för att bli hälsosam och se frisk ut.jag lovar dig att det är guld värt att bli frisk. Kropp och knopp mår mycket bättre. Du får energi att leva livet. Inte ligga på soffan och vara deprimerad och trött. Jag har blivit frisk och många med mig efter många år av sjukdom. Man måste vara bestämma sig. Sjuk eller levande.
Håller med anonym. Släpp taget nu!
Det spelar ingen roll att du säger att du gått upp i vikt.
Ge kroppen en chans för sjutton.
Äppel hör till hösten liksom rotfrukterna kålrot, vitkål och rödbeta. Enda problemet vad sjutton göra med alla äpplen när det kommer så massor från våra träd. Till sommaren förknippar jag mera jordgubbar och andra bär.
Elin Bjurek
Åh vad gott! Inget att ha ångest över!! <3
Svar till "anonym",
Vissa har mkt högre ämnesomsättning än andra, jag har ett BMI på 20 och äter huuuur mkt som helst! Men väger man redan lite så gör man lättare av med det man äter, så bara för att man är smal så betyder inte det att man äter lite.
Men så himla gott är det med äpplepaj jag kan äta hur mycket som helst Kram
Men högre ämnesomsättning betyder inte att man inte kan gå upp i vikt. När jag var inlagd var det så för mig också. Jag åt 3000 kcal matschema plus tre näringsdrycker och stod still i vikt på det. Vilket är helt sjukt.
Så fick lägga till B-portion...
Då gick jag upp i vikt! Och självklart gjorde det att jag mådde bättre efter ett tag.
Jag vet att ida har varit både större och mindre så det är ju liksom ingen omöjlighet att testa normalvikt.
Men vill man inte så vill man inte och då är det ju ett val man gör.
Anna. Även om man har en högre ämnesomsättning är det ingen omöjlighet för att gå upp i vikt. Det kanske är svårare men då får man anpassa sig efter det. Om nu ida eller andra ÄS bloggar har det så ökar man på precis som anonym 2 skriver. Att vara underviktig så lång tid och aldrig komma vidare grundar sig aldrig i ämnesomsättning utan i att man inte äter tillräckligt. På kliniker ska man gå upp mellan 0.5 till 1 kg i veckan
. Om man nu som tex ida eller vägentillfriheten fortfarande är så tunn efter flera år så äter man inte tillräckligt trots att de säger det. Nu är detta inte kritik men bara en förklaring hur det går till på kliniker där det aldrig accepteras att dra ut på det så länge. Kämpa på nu och våga livet.
Åh vad gott! Själv älskar jag äppelpaj men kan inte äta det längre pga allergi som uppstod för några år sedan :-(
Men alltså alla dessa kommentarer, vad fan? Varför ens dra upp en diskussion för att Ida har skrivit "x antal lass", ordet lass är ju bara en synonym. Det hade likväl kunnat stå portioner, serveringar, skålar, you name it. Och vare sig det där X står för tre eller sju omgångar så gör det ingen som helst skillnad på kroppen. Självklart kan alla gå upp i vikt förutsatt att inte något är allvarligt fel i kroppen men inte sjutton sväller man upp av lite extra äppelpaj. Och att ni helt plötsligt drar upp Sara i sllt det här känns fruktansvärt respektlöst. Sara har fysiskt oddsen emot sig vilken hon skrivit om, men det går framåt och hon är dessutom inom vården. Vilka är ni att agera utredande doktorer? Det enda jag ser här är ett gäng personer som borde fokusera på sina egna problem istället för att lägga sig i andras. Må så vara att jag är bitter men varför inte bara skriva att ja sjutton vad gott med äppelpaj, det känns betydligt mer relevant.
Anledningen till det är väl att när man följt en person så länge blir man frustrerad! Vissa saker går lixom inte in och man hoppas och tror att tillräckligt många kommentarer här kanske gör så ida ifrågasätter hur hon lever?
När man har en ätstörning är det lätt att tro att man äter så hiiiimla mycket hela tiden. Eller att man är normalviktig.
Då behöver man någon annan som säger till en att det inte stämmer. Att komma med motargument mot det som är i huvudet. Motargument som andra inte vågar säga. Det blir lite som att alla tassar på tå runt den som är sjuk liksom.
Så tycker det är bra att man ifrågasätter ibland!
Kram
Håller med nr 17. Man måste ifrågasätta den sjukes tankar ibland. av kärlek för att man bryr sig. Man blir rätt orolig och frustrerad över deras sätt att vidmakthålla ätstörningen i så många år.
BRA! Att du ifrågasätter, då hoppas vi att du orkar ta dig upp till normalvikt. Ett steg i rätt riktning.
Och nä jag skrev inte för att du skrev lass.
Vet att du inte äter lass så det reflekterade jag inte över.
men lägg av! ge mig!