Gokväll! Det har varit ett par dagar av extrema känslor här. Velat skriva av mig men att göra det när jag är i affekt blir sällan bra. Jag har fått reda på saker som sårat mig. Även fått reda på att livslinjen ska läggas ned 😢 Jag hade planerat (sökt och kommit in) för ett år till på Livslinjen. Jag hade behövt det. Såg fram emot en ny klass och nya utmaningar. Såg fram emot att åter få vara i ett sammanhang och ha något vettigt att fylla dagarna med. Så när min lärare meddelade mig i måndags att linjen läggs ned pga ekonomin så brast det för mig. Blev så oerhört ledsen. Känns som allt bara föravann. Allt jag byggt upp. Är nu åter ensam i min lägenhet utan några planer i höst vilket inte känns bra alls. Saknar skolan redan liksom. Saknar vissa personer oerhört mycket. Hatar avslut. Hatar farväl. Har som plan att åka tillbaka i sommar och fika med min lärare och även åka till skolan för att säga hejdå till den på ett bra sätt. Bygde upp starka känslor för en person där. Men nu är läget annorlunda och det gör fruktansvärt ont i mitt hjärta. Va iaf hos min gamla terapeut igår och pratade av mig. Kändes skönt men lite konstigt eftersom det va så längesen vi sågs sist. Har fått 6 månader med henne via fria vårdvalet. Sen hoppas jag DBT: n tar över. Många starka känslor som svämmat över mig. Blir så trött av att gråta och ha ångest. Vilar mycket och det får vara okej just nu. Stor kram!

29 maj 2017

Pics

Allmänt

Haft en fin helg. Myst med Otto, firat morsdag på vackra Kinnekulle, ätit massa rabarberpaj med vaniljsås samt fika ute med släkten. Jag kämpar på. Är social även om det enklaste vore att stanna i sängen.
Hej allesammans!
Alla pratar om vädret så jag ska väl skippa det kanske 😉 Visst är det skönt med sol och värme men jag mår inte bra när det blir för varmt. Känner även av den där pressen av att vara ute hela tiden, att vara brun och ta tillvara på dagarna. Stressar mig. Känner mig dålig som sitter inne fast jag har en balkong att vara på nu. Innergården är full av folk som sitter och grillar och umgås. Jag känner mig väldigt ensam. Har ändå varit i Skövde och träffat syrran och Otto idag. Vi satt på deras altan en stund och sen åkte vi till stan och köpte glass som vi och hundra personer till satt och åt på torget. Mysigt med massa liv! Men det va verkligen tufft med glassen. Ville inte ha nån alls först men tog sedan en kula ändå. IDA ville ha och äs ska jag ju inte lyssna på. Men fan va det va motigt! Jag kan äta glass o fika men då vill jag att det ska vara på "rätt tid". Vill helst vara förberedd på det också. Detta va på fel tid för mig (äs) och jag kände bara NEJ! Ändå åt jag glassen. Blev pecannöt/kola, min favorit. Smakade även på syrrans banan och chokladglass samt kolaglass. Gott!
Har nu ätit kvällsmat och har ångest. Jag står o stampar. Har mer ångest än vanligt. Vet vad en del beror på men tror också det handlar om att skolan är slut och att jag åter är ensam och sysslolös hemma. Känner mig väldigt deprimerad. Trött. Skrattar inte längre. Inte på riktigt. I skolan skrattade jag varje dag. Grät även mycket men skrattet övervägde. Saknar det. Saknar ett sammanhang. Saknar en mening. Jag orkar inte ta tag i mitt liv. Är så trött o allt är svart.