31 augusti 2015

måndag kväll

Allmänt

Gokväll! Kikar på Idol och äter kvällsmat. Tänt levande ljus och virat in mig i en filt. Mår väl sådär. Tröttheten sabbar ALLT. Ska till psykologen imorgon iaf. Försöker att inte tänka på att det är slut där snart. Skulle vilja ha fortsatta samtal men får väl söka mig någon annanstans isåfall. Men orkar fan inte ta tag i det.
Sitter och snackar med en random kille på badoo nu. Väldigt trevligt tidsfördriv faktiskt. Man möter många livsöden om man bara vågar öppna upp. Undrar varför alla killar jag möter ska ha nåt stort problem eller inte vilja ha barn? Ibland tror jag att det är meningen att jag ska va singel livet ut... Suck!
Va en riktigt tuff kväll igår. Jag kände mig så jävla ensam. Såg hur alla la upp bilder på instagram där de hade kräftskivor. Verkade va en sån dag igår då många ordnat kräftskiva. Grannen hade fest. Musiken va hög och folk skrattade. Jag kände mig så brutalt utanför. Ensam hemma i min soffa med kvällsmat framför en dålig film. Jag ville också vara en del av ett sammanhang. Ville också skratta och lyssna på hög musik. Hatar att vara bitter. Vill inte vara det. Blev bara så ledsen igår över hur min tillvaro ser ut. Saknar den sociala biten nåt enormt. Tycker det är väldigt dåligt att det inte finns någon mötesplats för ensamma människor i stan. Ett ställe dit man kan komma och vara vara. Fika, spela spel, läsa tidning, snacka med andra, anordna olika aktiviteter och utflykter. Finns väldigt många ofrivilligt ensamma personer som bara sitter hemma. Många skulle må bättre av att komma ut och träffa andra. Finns mötesplater för pensionärer men inte så kul som ung att gå dit. Många unga är arbetslösa, sjukskrivna, mammalediga mm. Varför inte starta en plats för dom?

29 augusti 2015

obehag

Allmänt

Usch, mår inget vidare ikväll. Massa ångest. Vill bara gråta men kan inte. Biter ihop och försöker skingra tankarna. Läser fototidningar jag fått samt drömmer mig bort på Pinterst, min favoritapp helt klart 😊 Har sån jävla ångest över mitt liv. Mitt så kallade liv. Känns som jag mest sover och äter. Ute med Turbo också emellanåt. Annars ekar det tomt på innehåll och jag HATAR det! Men har fan ingen ork. Inget tålamod. Tål ingen stress. Minsta lilla och jag bryter ihop. Så sjukt irriterande. Känner mig fruktansvärt obekväm i min kropp. Står fan inte ut. Vill inte se den eller ta på den. Vill bara fly från mig själv vilket inte går så gäller att ta djupa andetag och tänka logiskt. Försöka acceptera att obehaget finns där men inget jag kan göra något åt. Jag har en kropp och den ska jag ha livet ut. Den är ju som den är. Dessutom behöver jag upp ÄNNU mer i vikt. Suck! Just nu är det motigt. Äter ändå men känner mig stor som ett hus! Hoppas må bättre imorgon. Nu kvällsmat! Puss