Rätta mig om jag har fel, men av det du skrivit senaste tiden verkar det som du kanske hamnat i en depression, kanske en antidepressiv medicin skulle hjälpa dig att "komma upp ur hålan" massa styrkekramar till dig
Du behöver inte ha någons tillstånd eller bry dig om vad någon tycker hur du ska göra, känner du att du behöver du bli inlagd så sök, läkaren där bestämmer! Ta hand om dig
Du behöver inte ha någons tillstånd eller bry dig om vad någon tycker hur du ska göra, känner du att du behöver du bli inlagd så sök, läkaren där bestämmer! Ta hand om dig
Det är viktigt att när du väl är ledig, så vila upp dig. Man behöver inte göra något speciellt.
Det går att ta sig sakta men säkert fram till bättre mående, det går inte med raketfart men det går framåt. Styrkekramar!
Egentligen går det ju att bryta mönster OCH plugga för det är ju du som bestämmer. Men tankar tar mkt kraft. Men inte säkert tankarna blir lättare för att du slutar skolan heller. Då har du mer tid att tänka och gapflabben kanske uteblir. Jag tänker ibland så om mej att nä jag kan inte jobba mer än 50% för jag jobbar ju också med äs. Men jag vet att jag bara skulle bli sjukare ju mindre jag jobbade för desto mer tid för destruktiva tankar. Så är det för mej alltså. Alla är ju olika. Jag följde dej lite även förd utbildningen och du gav intryck att må riktigt dåligt då också och inte bröt destruktiva mönster. Men jag tror på dej oavsett vad du bestämmer dej för! Det är sorgligt att ta farväl av en "kär gammal trogen vän" som ändå ätstörningen blir. Hat-kärlek. Och det vet både du och jag att ska man bli fri då stänger man den dörren för ALL framtid. Modigt, läskigt, svårt men det rätta! Kram L