Hej hopp! Jag har egentligen massor att skriva om men har inte fått det ur mig. Så frustrerande. Samma sak när det gäller känslor, känner massor men får det inte ur mig. Jag tänker mest på skolan nu. Tvivlar ofta. Väldigt ofta. Hur ska det gå? Kommer jag orka? Kommer jag tycka att det känns meningsfullt? Kommer jag ha nytta av det? Kommer jag träffa några nice människor eller bli ensam? Ibland vill jag bara skita i det. Tacka nej. Börja i DBT här hemma istället. Men har lovat alla och mig själv att iaf testa skolan.
Har inte varit lika aktiv på andas bloggar det senaste. Har slutat/minskat ned på att läsa bloggar som bara kretsar kring hur mycket dom promenerat/sprungit och vad de ätit. Såå ointressant! Så icke givande för mig! Stör mig även på vissa som ska vara friska men som skyltar med att "titta jag äter vitt bröd" "titta jag äter glass". Är man frisk behöver man inte visa upp sånt och tagga med #jagäterkolhydrater. Det är inte friskt i mina ögon. Önskar fokuset på mat kunde minska. Att en inte ska behöva förklara sig oavsett vad man äter. Ät vad du vill och låt andra äta vad de vill utan att kommentera eller värdera det. Chatta med en kille härom dagen och när jag skrev att jag va på promenad så skrev han "aha är du ute och bränner kalorier?". Gah!! Blev så irriterad att jag inte visste vad jag skulle svara. Eller som när jag skrev att jag åt choklad och får tillbaka "du är en riktig gottegris". Jaha, ja det kanske jag är? Så trött på såna kommentarer. Kanske överreagerar jag men är allergisk mot sånt.
Camilla

Åh måste folk kommentera precis allt??! Man blir tokig! Att dom ska lägga näsan i blöt i precis allt 😠
Förstår att du oroar dig inför skolan, det skulle vem som helst göra. Tycker att du gör rätt i som provar, sen om det inte är bra för dig så får du sluta.
Jag tror på dig! Kramar

Svar: Ja man blir såå irriterad! Kommenterar din pojkvän nåt? Ja jag kan alltid hoppa av om det skulle kännas så. Usch, så orolig!
Kram
Ida

ellen

Håller verkligen med, hela samhället är liksom ätstört idag...fick höra av min pappa när jag berättade att jag var sjukskriven att "ja, nu får du se till att lägga på och äta upp dig!" ville bara skrika att han skulle hålla tyst och sköta sitt...men människor kommer alltid tycka och tänka en massa så det enda man kan ändra på är hur man själv tacklar kommentarerna...
Förstår din oro över skolan och önskar att jag kunde göra ngt för att minska din oro. Som jag skrivit förut så får du alltid skriva, sms:a el dylikt om du vill prata. Stor, stor kram! <3

Svar: Ja vi som haft/har äs får nog mer kommentarer än andra. Jag säger ifrån att jag inte vill ha kommentarer men det går in genom ena örat och ut genom andra känns det som. Tack snälla för ditt stöd. Kram
Ida

Sara

Du sätter ord pä precis mina tankar alltså, håller med till 100% kan man inte bara äta vad fan man vill utan att man ska få nån himla stämpel av folk, så länge man själv mår bra och äter det man vill så ser jag ingen anledning till att man ska ändra på något bara för att nån annan anser att man är onyttig, gottegris eller äter lchf eller vad det nu kan vara.. Och angående skolan så förstår jag verkligen din oro och din tvivel, men försök avdramatisera det hela lite för dig själv. Ja menar egentligen det enda du kan göra är att helt enkelt att prova, ge det en chans och skulle det inte kännas rätt efter en tid så vet du ju det och då är det inte svårare än att avsluta det, och det är ingen skam eller skuld i det utan du ska känna att det tillför något positivt i ditt liv vilket jag absolut tror att det kan göra! Så försök att inte bygga upp ett sånt stort berg inför det utan se det som en rolig möjlighet till att testa något nytt, jag tror att du kommer ångra dig mera om du inte åker dit, för då kommer du ju aldrig få veta om det kanske faktiskt blev jättebra! Massor kramar till dig fina Ida, jag tror på dig❤️️

Sara

Du sätter ord pä precis mina tankar alltså, håller med till 100% kan man inte bara äta vad fan man vill utan att man ska få nån himla stämpel av folk, så länge man själv mår bra och äter det man vill så ser jag ingen anledning till att man ska ändra på något bara för att nån annan anser att man är onyttig, gottegris eller äter lchf eller vad det nu kan vara.. Och angående skolan så förstår jag verkligen din oro och din tvivel, men försök avdramatisera det hela lite för dig själv. Ja menar egentligen det enda du kan göra är att helt enkelt att prova, ge det en chans och skulle det inte kännas rätt efter en tid så vet du ju det och då är det inte svårare än att avsluta det, och det är ingen skam eller skuld i det utan du ska känna att det tillför något positivt i ditt liv vilket jag absolut tror att det kan göra! Så försök att inte bygga upp ett sånt stort berg inför det utan se det som en rolig möjlighet till att testa något nytt, jag tror att du kommer ångra dig mera om du inte åker dit, för då kommer du ju aldrig få veta om det kanske faktiskt blev jättebra! Massor kramar till dig fina Ida, jag tror på dig❤️️

Svar: Ja jag fattar inte varför andra ska kommentera vad man äter/inte äter. Så tröttsamt! Jag kommenterar ALDRIG vad andra äter! Aldrig! Ja jag kommer ångra mig om jag inte testar skolan. Ska göra det. Undrar bara hur jag ska orka och hur maten o alla nya konstiga mattider ska fungera? Det stressar mig. Vill inte äta middag halv fem liksom. Så tidigt!
Tack för att du tror på mig finis ❤
Ida

Asta

Jag håller med dig....

Svar:
Ida

Mia

Tror att det är en bra idé att sluta läsa ätstörningsbloggar. Vad jag har märkt är det ungefär samma folk som är inne på dem och kommenterar och ger råd, men följer själva inte råden när de kommer till dem själva om man ser till deras bloggar. Du verkar kämpa på bra och gå emot dina tvång osv. Kram

Svar: Ja det är samma personer som kommenterar varandras bloggar ofta. Finns ett fåtal bloggar som verkligen är äkta och där dom kämpar och agerar för att bli friska. Det är peppande. Men vill helst komma ifrån ätstörningsvärlden helt. Kram
Ida

Nina Frogner

För att må bra måste man göra val i livet. Allt från vilka bloggar man följer till vilka människor man vill ha i sin närhet. Man får tänka egoistiskt o göra vad man vill o vad som faller en in. Vill du gå ut så gör det för att du vill njuta av luften eller känna solen värma din hud. Vill du äta nåt speciellt så gör det för att du själv vill. Spelar det någon roll vad andra tycker?
Känn efter vad du vill med skolan o utgå ifrån vad du mår bra av. Funkar det inte har du ju provat. Mer kan du inte kräva av dig själv.
Kram

Svar: Egentligen spelar det ingen roll vad andra tycker. Jag lever ju för MIN skull. Ska ge skolan en chans absolut. Så jobbigt att gå och vänta och vara orolig men ska försöka ta det som det kommer ist för att oroa mig i förväg.
Kramar
Ida

Mallan

Helt rätt att sålla bort och välja det man själv mår bra av. Det är för mycket hetsande kring ätandet och ätmönster just nu.

Svar: Ja man får tänka på sig själv först. Så lätt att påverkas negativt av andra.
Ida

Anonym

Håller med! Följde också flera äs-bloggar som jag trodde försökte bli frisk. Men nu inser man att det egentligen är sjukare än sjukast när bloggen från början handlade om att "bli fri från ÄS!" "min kamp mot ett friskt liv". Vad de gör? Ja, de publicerar matbilder, vad de ätit ovh att det är FÖÖÖR svårt att gå emot monstern så då kan man ju lika gärna gå ut på en springtur eller träna fotboll. Gah! Så slutat läsa de då de ändå inte tycks vilja bli frisk. Hejja dej som ändå går emot!! :)

Svar: Ja det ger inget att läsa sånna bloggar. Blir mest irriterad haha ;) Sen är det ju vanligt med bakslag men vissa tycks inte ens vilja bli friska eller inse att dom är sjuka. Går inte att prata vett med desaa personer. Jag har lagt ner att försöka hjälpa för det går inte. Kram
Ida

Camilla

Nej min pojkvän kommenterar ingenting. Det skulle han aldrig göra när jag har en ätstörning. Kram

Svar: Va bra! Jag får kommentarer från folk som vet jag har en ätstörning...
Ida

Polly Svensson

Jätte bra inlägg och ååå ja det är skapligt tröttsamt. Jag e skit less på alla matbloggar och träningshets även om jag gillar träning. Vi blir påverkade hela tiden av det här med maten och vikten. Jag vet att min far sa en gång för länge sen att han tyckte jag hade gått upp i vikt, mina höfter hade blivit bredare, det var efter en period då jag var smal, men kom igen det e aldrig kul att höra. Hur går det för dig med ätstörningen? Du verkar kämpa på bra iaf. Kram

Svar: Önskar alla kunde sluta va så fixerade vid vikt o mat o träning. Låta alla sköta sitt utan att lägga nån värdering i valet man gör. Jo det går ganska bra faktiskt :) Kämpar på! Kram
Ida

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress