

Ja bra skrivet, bra att du delar med dig om dina erfarenheter om denna allvarliga sjukdom. Vad tragiskt att höra om Javiera..
Vilka kloka ord som vanligt. Trots att jag varit nära att dö av sjukdomen har den ändå inte släppt greppet om mig, en kamp varje dag.

Verkligen bra skrivet! Ätstörningar är verkligen något som jag tycker inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet. Det är ett sånt mycket större problem än vad man tänker sig! Kram på dig och bra att du tar upp det!
Verkligen så himla bra skrivet vännen!! <3 Du skriver så starkt och klokt! Och det är "bara" att fortsätta kämpa. Jag vet att DU kommer bli frisk en dag snart! För det är som du säger inte bara en släng av sjukdomen, utan något som bokstavligt talat suger livet ur en. Du är grym! Kom ihåg det <33

Det är sjukt att folk inte tar psykiska sjukdomar på allvar... Blir så arg på att folk tror att man väljer sånt här. Bra inlägg vännen <3
Jag tror verkligen inte att folk i allmänhet förstår vilket helvete det är...... kommer ihåg att min (väl menande)mamma sa till mig när jag precis hade börjat gå på behandling som tonåring på BUP ”nåväl....det är ju roligt att vara smal och fin.” Och tro mig.... hon förstod aldrig hur allvarligt det var. Trots att jag nu är i 30 års åldern och fortfarande sjuk.
Det gör ont att tänka på det..... 😥😰
Hoppas du lever som du lär vännen. Att du också tar vad du vill ha och s mtcket du behöver. ❤❤

Stopp och belägg, det där med BMI 13, var har du läst det? Jag har hört att kroppen alltid kan repa sig men att man är extra känslig om man kommer ner på den vikten igen. Dvs man klarar kanske inte lika lågt BMI en gång till bara för man "överlevde på det förut".
Vad sorgligt att hon gått bort också.. Jag har så svårt att ta in att man faktiskt kan dö av ätstörningar, det är som att min hjärna stängt av den faktan. Jag tror det är en bra insikt när man kommer till punkten att man är mer rädd för att fortsätta vara sjuk/dö än att äta mer eller annorlunda eller vad man nu behöver förändra. Jag har liksom mer ångest över när jag börjar tänka på att åren bara går, jag är inte 100 % bra osv osv (du känner nog igen tankebanorna hehe) än om jag bryter rutiner. Tror jag? Märkligt det där.. Kram iallafall <3
Isa; tror inte kroppen repar sig helt. Känns inte som min kommer göra det i vart fall.:(
Har varit sjuk i 15 år och mina leder gör så ont!
Känns som de ska gå söndeer. Kan inte träna eller nått o det suger.
Ida vad gör du egentligen om dagarna? Du kan ju inte promenera hela dygnet eller?
Tror inte heller repar sig helt men den är trots det fantastisk på att ordna det mesta bra igen. Sen ju längre tid det går och man fortsätter vara underviktig desto mer sladas kroppen. En underviktig kropp får utstå mycket mer belastning och hela systemet skadas vilket leder till benskörhet, hormonrubbningar som leder till barnlöshet i värsta fall. Men det aldra tråkigaste är att hjärnan inte kan fungera optimalt och därav ökad benägenhet för depression mm. Så mycket kan ordnas men ju längre tiden går desto fler risker. Men det är aldrig för sent att sätta igång och äta mer för att nå normalvikt och se vilka funktioner som repas och vilka som skadats.
Så bra skrivit om denna hemska sjukdom. Kämpa på och ta en dag i taget och gör det som passar dig bäst. Ska vi träffas nån dag och ta den fikan som vi pratat om? Vore jättekul att få träffa dig :)
Lina:
Håller med.
Många tror nog att bara man börjar äta igen så kan man gå underviktig år efter år. Men grejen är ju att det inte är ett gynsammt tillstånd för kroppen. Lika lite som att vara överviktig.
Bara det att man som sjuk i anorexi kan förstå att övervikt kanske inte är bra. Men undervikt spelar ingen roll. Eller så orkar man inte kämpa mot den.
Men det har ju med fertilitet att göra, samt mycket annat. Precis som du skriver.
Som underviktig behöver kroppen hela tiden kämpa i motvind. Den får lixom aldrig koppla av riktigt.
A precis! Din sista mening är klockren. Många ärstörda skriver att de har svårt att sova och har inre stress. Sen förstår de inte varför. Men kroppen är ju stressad a och det av för lite mat.kan inte bli tydligare.

Jag kan i princip när som helst. Jobbar ju inte så jag är ledig hela dagarna, och har inget inbokat den närmaste tiden. Bestäm du när det passar dig :)
Tack för att du är rak och uppriktig. Fick reda på idag att en vän blev 38 och gick bort för landstinget ville inte betala för riktig behandling. Önskar att fler får bättre kunskap om vad anorexi handlar om.
Bra skrivet!! Jag ska käka en semla ikväll fast jag varit sjuk och bara legat i soffan. Ångest går ju faktiskt över! Kram