Tillåt dig att ha sånna dagar, vilodagar då du inte gör ett skit. Vi behöver återhämtningsdagar. Jag känner också mig lat här på Capio. Är ju inte hemma och gör någon "nytta" äter, pysslar, har lektion och samtal är vad man gör här. Perfekt tillfälle att träna på att känna sig lat. Men tankarna är ju dumma hela tiden. Det är tufft!
Kramar ❤️
Ingen idé att kämpa emot tröttheten. Den finns av en anledning. Jag lovar att du blir ännu mera trött om du går runt och har ångest över allt du inte orkar. Skuldbelägg inte dig själv för det. Tvätten försvinner inte någonstans, jag lovar. Det som funkade för mig, säger inte alltid, är att göra små små mål varje dag. Även om jag har diskmaskin var det psykiskt och fysiskt tungt att fixa köket. Ena dagen tömde jag maskinen. Andra dagen lastade jag in mer disk. Jag avskyr att packa upp saker- tro mig! Det kan ligga i evigheter. Gör mål där med. Ta ut alla saker som hör till badrummet. Nästa dag saker som ska in i en låda. Ha inte för stora krav. Orkar du inte det heller så lovar jag dig att du kommer orka en annan dag. Du behöver inte rättfärdiga din håglöshet för någon. Det enda som spelar roll är det som sker just nu..
Känner precis det samma i min depression. En rent ut sagt enorm trötthet! Nu har jag för visso flera tunga mediciner, men å andra sidan behöver jag ju inte dras med den ångest du känner. Dock hade jag ju just den där ångesten för några år sedan och den är hemsk!
Men vet du? Du är inte lat för att du vilar. Inte alls. Att ha ångest och må dåligt är en ständig påfrestning för kroppen. Dessutom tenderar vardagssysslor att bli betydligt mer energikrävande eftersom det krävs en sådan enorm tankeverksamhet för att man ska klara av att uträtta det. Din kropp går ständigt på högvarv - självklart är du trött! Det är som att springa ett maratonlopp dygnet runt.
Du gör allra bäst i att låta kroppen vila i den mån som behövs. Ta dig ut och gör saker som du mår bra av, isolera dig inte, ta hand om dig själv, tillåt dig att bara vila när det behövs. Det är det vinnande konceptet för att komma över tröttheten.
Du sitter väl inte och stirrar varje dag, jag ser ju att du gör saker 😊 Det är bra på Capio men otroligt tufft. Man bryter med allt vad ätstörning heter. Äter sex gånger om dagen, sitter på en bänk 15 min om dagen annars är man inne hela tiden. Äter all typ av mat. Känslorna väcks till liv och jag har så mycket att bearbetat när jag har varit avslängd så pass länge.
Kram ❤️
Fortsätt kämpa! Du är på rätt väg 😍
Tillåt dig själv att ha sådana dagar , vilodagar , det är viktigt!<3
Är i samma sits, det är så otroligt frustrerande. Om det känns bättre så har jag större delen av morgonen bara suttit och tittat ut i luften, du är inte ensam och det är helt okej att vara sliten ❤️ kram
Johanna Utterberg
Vad jobbigt! Hoppas det blir bättre.
ajlimullersandvik.blogg.se
förfärligt, jag känner igen mig väldigt mycket dock <3 jag är sjuk i utmattningssyndrom, och det är inte enkelt.
Jag har också svårt att "fånga dagen" och begriper mig också på känslan av att vara handlingsförlamad.
Att inte vilja, orka eller bry sig. Eller, till sist bryr man sig, men det är ju bara för att man störs sig på att man inte bryr sig eller tar till vara på dagen. Det blir en enda ond spiral.
Och jag har också haft en sån dag..
Kan det vara så att du blir trött av att veta att skolan är slut och att du inte har något mer att se fram emot? Att man liksom blir uppgiven av att veta att nu är man back to basic?