Sedan min sjukdom blev värre har jag blivit väldigt begränsad i livet. Kan inte göra sådant jag brukade göra. Är väldigt begränsad rent fysiskt. Även trötthet och IBS hänger ihop med min sjukdom. Jag hade drömmar om att vandra i Norge, lära mig åka skidor, att cykla downhill eller landsväg, att paddla, skaffa barn mm. Men allt detta är hopplöst nu. Det som skapar smärta för mig gör det inte för dig. Det kan vara en kram, massage eller en klapp på axeln. Mitt smärtcentra är ur balans. ALLT gör ont. Är så rädd att aldrig klara av en graviditet tex. Kan bli värre med smärtan då men kan även bli bättre. Vissa gravida med min sjukdom reagerar positivt på alla hormoner som bildas iom en graviditet. Men vissa får värre smärta och tvingas sitta i rullstol eller vara sängliggandes. Är man två om en graviditet är det en sak men är man ensam så blir det sjukt tufft. Även efteråt när barnet är fött. Jag kan tex inte bära runt på barnet, sitta på golvet, sömnen är superviktig att få med min sjukdom och alla med små barn vet att sömnen inte är bra alls, en får inte stressa och hur lätt är det med småbarn? Sen är det ofta svårt att få igång amningen och massa annat. Jag VILL ha barn men det känns helt orealistiskt just nu. Alla mina drömmar har slocknat. Jag är en människa som ÄLSKAR att vara aktiv men kan inte längre vara det. Jag är en människa som längtat efter att skaffa barn sedan jag själv var ett men nu känns även den drömmen släckt. De flesta med min problematik är sjukskrivna. Vad har jag kvar? Inget jobb, inga barn, inga aktiva resor eller aktiviteter. Depression går hand i hand med min sjukdom. Så även ångest. Kan säga att ångesten över hur mitt liv blivit saknar proportioner. Befinner mig i ett avgrundsdjupt hål där inget ljus kommer in. Vad har jag kvar att leva för? Alla dagar är bara smärta och trasiga drömmar.
 
Matilda Berlin

Inte för att på något sett mena något illa, men har du planer på att vara gravid just nu? Inte direkt va? Så varför fokusera på det negativa där? Lägg alla dom tankarna åt sidan just för tillfället och fokusera istället på det du kan påverka här och nu, och ta framtiden sen. Man har bara så mycket energi, och då är det dumt att ta på sig alla världens problem på en och samma gång =) KRAM hjärtat <3

Svar: Nej inte planer på graviditet nu. Kan inte blir gravid nu. Skulle aldrig orka det heller. Kram
Ida

Anonym

Men ida. Ta det lungt! Du är verkligen bäst på katastroftankar. Hur länge har du haft det såhär illa? Du kunde promenera för några månader sen. Det är inte kört! Den diagnosen du fått är som en slaskdiagnos för något de egentligen inte vet något om. Den beskriver ju bara smärtan egentligen.
Ta det lungt och öka till normalvikt inom de närmsta månaderna och se om det hjälper!

Svar: Japp, nåt ska man ju va bäst på ;-)
Ida

Anna

Men Gud ta det lugnt! 🙈 allting tar ju tid... jag hade sjuka problem med min rygg i flera år, i våras hittade jag Äntligen nån som visste övningar jag kunde göra för att det smärtan skulle försvinna i några dagar iaf.. gjorde övningarna varje dag men tog ändå över ett halvår innan de hjälpte... så försök att ta en dag i taget, du har ju inte varit tvungen att va inne så spec länge, så du kmr ju säkert kunna gå ut o gå snart igen...

Svar: Inte lätt att ta de lugnt. Jag har inte "bara" ont i ryggen utan i HELA kroppen, plus andra problem. Övningar hjälper inte mot min sjukdom tyvärr. Skönt det hjälpte dig!
Ida

Anonym

Vilken diagnos har du fått? Jag tror utan att veta att en frisk vikt är värt att testa. Äta bra fetter, men svårt för kroppen att ta upp så länge den sliter med undervikt. Jag lovar att ett liv med barn är så mycket bättre än ett liv med anorexia. Så är det dit du vill, våga hoppa, våga släppa tvång runt mat osv. Ät för din egen framtids skull ❤️ Ger du upp nu kommer det med större sannolikhet vara så här illa under längre tid. Kram ❤️

Svar: Har central sensitisering. Haft diagnosen även då jag va normalviktigt. Jobbar för att öka i vikt och ökar också varje vecka. Absolut är ett liv med barn bättre än anorexia. Aldrig tvivlat på det. Men nu är det främst min smärta som är problemet. Kram
Ida

Sadine

Ge inte upp hoppet! Du är starkare än vad du tror. Tänk så mycket hemskt du har tagit dig genom hittills. Skit i dom dumma kommenterarna ovan. Frustrerande när folk leker specialister kring sjukdomar och kommer med pekpinnar. Ingen vet bättre än du vad du kämpar med<3

Svar: Just nu är jag inte stark. Efter att jag slutade med den förra medicinen så är jag ÄNNU tröttare, svagare och yrsel sitter i samt en känsla av att benen viker sig. Vill aldrig mer äta mediciner känns det som. Usch!! Ja det finns fan inget värre än när okunniga kommer med "kloka råd". De vet inget om situationen. Stor kram och tack för att du peppar o stöttar <3 Betyder massor!
Ida

Ida

Nu låter jag jättepretto, men ge inte upp. Sörj, var förbannad, och gråt, men allt är inte kört. Även om det känns så, kan du inte få tips/råd från någon med samma problematik. Förminskar inte ditt lidande ❤.En del kommentarer här förvånar mig, och gör mig förbannad, det är klart så vidrigt när något sådant här händer, när man har det svårt innan, och det tar tid att bearbeta, det är inget du valt själv, eller vill. Bara ge inte upp ❤. Kram Mia

Svar: Jag är arg, ledsen och frustrerad. Jag sörjer. Jag gråter. Jag har panikattacker. Varje dag. Ja jag vet inte varför jag får sådana kommentarer, de måste inte läsa min blogg om de inte tycker om den eller mig. Helt frivilligt :-) Jag kämpar på! Kram
Ida

Nathalie

Jag förstår hur du menar, när man lider sådär så är det extremt svårt att se någon ljusning för smärtan (och vad det nu än är) förpestar ju hela tillvaron. Har man ont orkar man ju inte ens tänka på annat. Blir ledsen över att folk är så hårda mot dig!
Kram ❤️

Svar: Ja den tar över ALLT! Som ett kolsvart moln som parkerat över en o vägrar försvinna. Inte lätt att se solen då :-( Ja folk tyckt vilja trycka ner mig. Vet inte varför. Kram fina du <3
Ida

Camilla

Du är en stark kämpe Ida ❤️ Du gör så gott du kan varje dag och den sits du befinner dig i är allt annat än lätt.
Har du börjat läsa boken magin, isåfall vad tycker du?Jag tänkte köpa den 😊
Kramar ❤️

Svar: Tack vännen <3 Jag försöker. Men orkar inte kämpa längre. Är helt utmattad. Har inte börjat läsa än då jag mått då dåligt. Mest legat i sängen o sovit/vilat pga yrsel och utmattning. Inte orkat läsa. Men köp/låna den du :-) Hört mycket gott om den. Kram
Ida

Amanda

Vet inte vad du fått för diagnos, men kramar till dig!

Svar: Central sesitisering. Kronisk nervsmärta. Kram
Ida

Mia

Förlåt Ida...lyckades skriva ditt namn som "avsändare" igen, jag är klantig 😔. Kram Mia

Svar: Ingen fara :-) <3
Ida

A

Tycker inte folk är hårda. Folk vill bara att du ska ändra ditt tankesätt eftersom det skulle påverka ditt liv enormt. Du är expert på att tycka synd om dig själv och tänka pessimistiskt.

Svar: Sluta läs o kommentera om du tycker så illa om mig!
Ida

Chanelle

Men gud vad har du fått för kommentarer! Jag fattar fullt ut att du har katastroftankar, det är inget man kan ändra på. Har man depression och ångest så tänker man så. Det går inte att bara tänka positivt och ändra de tankarna/känslorna på en gång! Det måste man öva upp vilket inte är lätt mitt inne i depressionen!

Lyssna absolut på de som peppar dig, som vill att du ska fortsätta kämpa och hålla hoppet uppe! Men de delarna om att du är negativ och allt, skit i de orden för de förstår inte hur det är att ha ångest på den nivån!! Självklart tycker jag inte att du ska tänka så men jag fattar ändå att du gör det och varför! Hoppas du förstår vad jag menar.

Ta en dag i taget. Andas. Gör det som du klarar av för stunden och utmana dig så gått du kan och orkar.

Har du något inlägg om sjukdomen så jag kan få läsa mer om vad det är osv? I så fall kan du länka det till mig? Kram<3

Svar: Ja jag får en hel del kommentarer jag inte förtjänar :-( Vet inte vad de tror att deras kommentarer ska ge mig annat än dåligt mående, skam och ångest. Jag är verkligen inte en negativ person i grunden och är verkligen INTE ute efter att folk ska tycka synd om mig, det vet alla mina nära. Folk får väl tro va de vill, orkar inte bry mig om anonyma fegisars kommentarer!
Försöker ta åt mig av de som peppar mig <3 Som du tex :-) Tack!!

Jag försöker andas och ta en timme/minut i taget. Mår verkligen kass och då är det svårt att se framåt och se det ljusa. Är livrädd vilket skapar ångest.

Jag har en diagnos som heter central sensitisation. Kronisk nervsmärta. Har smärta i hela kroppen dygnet runt och är väldigt begränsad i min vardag.
Stor kram och tack för din omtanke <3
Ida

Matilda Berlin

Jag vet inte om det är min kommentar folk har reagerat på, och då vill jag verkligen bara lägga till att jag menar verkligen inget illa alls (ser nu att jag kanske hade kunnat formulera mig lite annorlunda). Tvärt om! Jag vill dig verkligen bara allt gott jag kan! Jag sitter här och läser din blogg nästintill dagligen och det gör så ont i mig att inte kunna göra något för dig.
Det jag menade var att du har så himla mycket jobbigt i ditt liv just nu som tar så sjukt mycket energi. Om allt skulle få 100% fokus så kommer du gå under. Det kommer inte finnas någon energi alls kvar till något annat. Jag försökte mer förklara att det här (om än hur jobbigt det än måste vara) kanske är en utav dom sakerna du kan ta tag i längre fram? För jag är säker på att den dagen du är där, 110% redo till att skaffa barn, så kommer du att lyckas med det. För viljestarkare person har jag sällan stött på.
Så försök lägg fokus på att få ordning på något av det andra som suger din energi, en sak åt gången, andas!
Jag hoppas verkligen inte att du tog i alla upp vännen! För jag hoppas att du vid det här laget vet att jag bara vill dig allt väl! STOR KRAM hjärtat <33

Svar: Vet att du bara menar väl <3 Och du har rätt i det du skriver. Tänker jag på ALLT jag behöver slåss mot på en o samma gång så blir jag helt utmattad! Är redan utmattad iof. Men försöker ta en sak i taget men allt hänger liksom ihop så det blir svårt :-/ Jag ska INTE skaffa barn nu. Skulle aldrig orka det och min kropp kan heller inte bli gravid så det är inget jag borde tänka på just nu men gör det ändå för är rädd att aldrig kunna bli mamma. Stor kram <3
Ida

Daniel

Väldigt intressant att läsa om en sjukdomsbild jag själv inte har erfarenhet av, samt alla andras kommentarer. Jag önskar att tankarna lägger sig lite, så att vardagen blir mer hanterbar för dig. Låter fruktansvärt jobbigt och jag kan känna igen mig till viss del. Tryck inte ner dig själv för att du har sådana tankar, det är inget att skämmas för, alla har sådana tankar.

Svar: Ja dessa katastroftankar skapar enorm ångest!! Önskar mig en hanterbar vardag o meningsfullt liv. Inte bara en ständig kamp. Tack snälla. Kram
Ida

Maria

Jag har också psykiska och fysiska sjukdomar som skulle försvåra en graviditet och att ha barn, vilket ibland gör mig jätte ledsen. Men jag ska inte ha barn nu, så jag försöker tänka att läget kan se helt annorlunda ut när det väl är dax att planera för ett barn. Ta en dag i taget <3

Svar: Ja man får försöka ta en dag i taget. En timme i taget ibland. Fokusera på vad man kan göra nu för att må bättre längre fram ❤️
Ida

FSHD Daniel

Jag vet att det är svårt och framförallt väldigt tråkigt att göra, men jag tror att man behöver sänka ribban för sig själv när man har en omfattande sjukdomsbild. Att vara sjuk tar upp nästan all energi man har, vi kan inte begära eller förvänta oss mirakel resultat ifrån oss själva. Desto viktigare att koncentrera sig på de saker man tycker är allra viktigast och försöka genomföra dem. Det är fan inte lätt med påtryckningar ifrån alla världens håll, men man måste försöka göra det man kan för att skapa hanterbara förutsättningar för sig själv.

Svar: Jag kan inte omfamna min sjukdom. Den är så ny än så länge så behöver tid. Du är klok 🌸
Ida

FSHD Daniel

Jag är klantig, glömde tagga vem jag är i förra kommentaren.

Felicia

Du är så otroligt stark Ida trots din smärta och allt annat du får kämpa mot dagligen 💖

Svar: Åh tusen tack fina ❤️
Ida

FSHD Daniel

Vad är det för diagnoser du har och hur länge har du haft dem?

Svar: CeCentral sensitisation. I många år men eskalerat nu sista halvåret. Värre än någonsin.
Ida

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress