Idag har jag varit hos mormor tillsammans med mina två kusiner, mamma, morbror och hans fru, syrran och hennes kille samt Otto :-) Vi alla har inte setts sedan i somras så det va på tiden. Mormor hade dukat upp med massa gofika i form av mackor, kex och ost, saffranslängd, småkakor och en mjuk sockerkaka med vaniljfyllning.
Vi satt och pratade och fikade i flera timmar vilket va riktigt trevligt. Älskar att känna mig som "en i gänget". Att vara med i ett sammanhang. Visst känner jag mig ofta utanför pga att jag inte har nåt att prata om direkt. De andra pratar om jobb, resor och studier mm. Fick dessutom reda på att min ena kusin väntar barn :-) Så kul för henne och hennes man :-) Men kan inte sticka under stol med att det högg till i mitt hjärta. Jag drömmer om barn, längtar efter ett eget barn SÅ mycket och det har jag gjort under flera år. Att se alla runtomkring en skaffa barn är jobbigt. Det står jag för. Det betyder inte att jag inte är glad för andras skull. Det betyder bara att jag tycker det är jobbigt att se andra få det jag drömmer om. Är så rädd att jag aldrig ska bli mamma. Kan inte gå in djupare på detta för det gör för ont i mig.
Miss Jennifer

Den ser god ut :P

Svar: Den va god :-)
Ida

Matilda Berlin

Men åhh så härligt!! Hur är det att mormödrar ALLTID är så fantastiskt bra på att baka?? Haha! Men drömmen ju för framtiden ;) Kram söta <3

Svar: Haha, ja du bra fråga? :-) De bakade väl mycket mer förr kanske? Jag känner att tiden rinner iväg, är 32 och vill helst ha barn NU!! Men det går inte :-( Kramis
Ida

ninna

Så härligt med liten släktträff. synd om du känner dig utomstående, kunde du nämna om det till dem? skulle det hjälpa? mamma hinner du ännu bli. vill du ha "egna" barn(dvs föda)eller har du tänkt på eventuell adoption?

Svar: Mamma o syrran vet att jag kan känna mig utanför ibland men det är ingen större fara. Som ensamstående är det nästan omöjligt att adoptera tyvärr :-( Många länder vill inte adoptera till ensamstående. Så synd!
Ida

Nathalie

Jag mår också dåligt när jag ser alla som ”går vidare” och skaffar barn osv. Klart man blir glad för deras skull, men det hugger ändå till 😓
Härligt att läsa att ni hade det mysigt ändå ❤️
Kram!

Svar: Ja det hugger verkligen till :-( Tror det är viktigt att vi får känna det vi känner för det ÄR jobbigt! Stor kram <3
Ida

Anonym

Hur funkar det om du skulle skaffa barn?
Att leva på 6000 kr plus barnbidrag är väl inre helt hållbart?
Tänker du mkt på att kanske inte skaffa barn pga det?
Att det skulle bli ekonomiskt ohållbart för att du inte kan jobba?

Svar: Den ekonomiska biten har jag tänkt på mååånga gånger o även bollat med mamma. Förhoppningsvis kommer jag kunna börja jobba med tiden. När jag mår bättre.
Ida

Anonym

Förstår dej allt för väl. Kände precis som du ang barn. Blev deppig, bitter, ledsen och massa andra "fula" känslor. Var inte missunnsam egentligen utan det blev bara så tydligt att andra fick precis det jag så innerligt ville ha. Men sen när jag träffade min man gick allt oerhört fort. Plötsligt var det min tur. Men jag glömmer aldrig den känslan. Det är långt ifrån försent eller omöjligt Ida, men tillåt dej känna! Kram

Svar: Det är tufft att stå bredvid och inte ha det andra har. Så kul att du fick barn o kärlek till slut :-) Kram
Ida

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress