Jag har fått några frågor angående hur jag får mina dagar att gå. För de flesta så är detta inget problem då stress och tidspress är vanligare än det motsatta problemet. Som sjukskriven/sjukpensionär så kan dagarna bli oerhört långa och sega. Man är ju "ledig" då alla andra jobbar eller pluggar. Finns ingen att umgås med om dagarna, iaf inte för mig. Detta är dock inget nytt utan jag är väldigt van vid att sysselsätta mig själv och umgås med mig själv hela dagarna. Man vänjer sig. Vissa dagar är värre än andra och vissa dagar är riktigt bra trots min ensamhet. Jag äter alltid en lång frukost och ser på nyhetsmorgon. Går inte upp förrän niotiden och sitter sedan vid datorn ett tag för att sedan försöka ta mig ut en sväng. Då lyssnar jag oftast på poddar för att få lite "sällskap". Gillar "framgångspodden", "jag vill ha barn", "skäringer och mannheimer" med flera. Sen är det dags att fixa lunch och även där sitter jag länge och äter och läser bloggar eller nån tidning, sen blir det fika och på eftermiddagen brukar jag hälsa på hundarna och mamma, gå till bibblan, ev DBT, gå på stan, måla, hälsa på Otto, städa, handla, baka osv. Dagarna knatar på liksom. Kvällarna spenderas i soffan med att se på tv och äta. Tänder ljus och gör det mysigt. Fastnar ofta på instagram eller pinterest för att leta inspirerande bilder, personer som motiverar mig. Är även en hemnetknarkare och kan leta boende länge haha :-) Ofta chattar jag med nån bekant/vän på kvällen. Någon nära vän har jag inte. Eller jag har en men hon bor i Lund och vi har inte setts på två år typ :-( Men vi har mejlkontakt och ska ses nu i vår vilket jag ser fram emot :-)
Att skriva om min vardag tar emot ska ni veta. Känns som många har dömande tankar kring hur mitt liv ser ut (just nu). Att det är tragiskt. Men vill poängtera att det inte alltid kommer se ut så här. Jag försöker ta mig framåt. Jag SKA framåt! Ingen behöver tycka synd om mig för det är inte synd om mig. Jag har kronisk värk som gör att jag behöver vila (sängliggandes två gånger om dagen) och lider av att ständigt ha ont. Men trots detta så försöker jag se positivt på vardagen. Njuta av de små ljusglimtarna som eftermiddagsfikat, en solig promenad, en kram från Otto, gosiga hundar och att slippa vara inlagd vilket jag varit stor del av livet. Jag njuter av att vakna i min egen säng, äta mat jag tycker om, slippa någon som övervakar mig. Samtidigt saknar jag gemenskap och känsla av sammanhang. Men just nu ser mitt liv ut så här. Och jag är inte ensam/utan vänner för att jag är en udda kuf utan för att min sjukdom isolerat mig och jag har inte kunnat odla vänskaper då. Att säga att man är ensam är tabu men SÅ viktigt att prata om. Därför skriver jag om detta för att just du som är ensam ska känna dig mindre ensam och konstig. Kärlek till er <3
Anonym

Ja gu ja! Att gå hemma är verkligen inget liv, man mår så dåligt av att se samma gamla väggar dag ut och dag in. Tillslut blir det destruktivt. Jag var sjukskriven i flera år men trots att jag knappt orkade så tog jag en distanskurs då jag bokstavligt kände hur hjärnan blev förslappad. Det blev en räddning att komma vidare i livet. Kram❤

Svar: Ja det är hemskt! Skönt att du fann din väg ut <3 Kram
Ida

Netti Starby

Kul att du delar med dig. Jag har inte varit sjukskriven men känner igen det där med tidsbristen på helgerna när jag är ledig. Även om inget speciellt är planerat så blir det saker att göra hela tiden ändå. :-D Kramis

Svar: Skönt att du sluppit va sjukskriven/arbetslös. Är verkligen tufft. Kram
Ida

Camilla

Tycker att dina dagar låter fina och njutningsfulla. Att du gör det bästa utifrån din situation. Du har ju ändå ett socialt nätverk med din familj och hundar. Mina dagar ser liknande ut som dina.
Kramar ❤️

Svar: Jag försöker njuta av de små sakerna. Hoppas du har det bra i Mora <3 Kram
Ida

Sandra

Låt inte andras åsikter angående ditt mående dra energi ❤ Låter som ganska mysiga dagar och en chans till återhämtning. Känner igen mig mer än väl i det du skriver angående isoleringen. Satt och skrev ett inlägg om det idag mem tog bort det då jag inte riktigt kunde formulera det jag ville få fram på ett bra sätt. Massa Kramar ❤

Svar: Nej jag försöker <3 Jo jag behöver låta kropp och hjärna återhämta sig och bygga upp sig igen. Det tar tid. Hade aldrig orkat jobba just nu. Inte plugga heller. Att vara ensam är dock väldigt tufft emellanåt. Stor kram
Ida

Maria

Mina dagar ser nästan likadan ut som dina. För mig var det en lättnad den dagen jag fick besked om att jag fått sjukpension. Har inte haft några problem med att fylla mina dagar under alla dessa år. Sen finns det ju bättre och sämre dagar, men så var det ju även när man jobbade.

Svar: Skönt att du känner så :-) Jag vill INTE vara sjukpensionär! Vill kunna jobba igen och det är mitt mål att iaf orka jobba deltid. Kram
Ida

Matilda Berlin

Säger som Sandra: Låt inte andras åsikter angående ditt mående dra energi ❤ Jag tycker dina dagar låter fantastiska. Du kämpar på utifrån dina förutsättningar, utmanar och tar varje steg framåt. Skickar alla kramar till dig fining <3

Svar: Nej jag ska inte ta åt mig. Fantastiska dagar har jag inte. Det är tufft att leva ensam med psykisk ohälsa och värk. Att inte ha någon sysselsättning. Men jag gör det bästa av min situation. Tack fina du <3
Ida

Madde

Vad stark du är som delar med dig av hur ditt liv ser ut. Inte för att det är dåligt eller fel utanför att folk alltid ska tycka och tänka en massa negativt och har förutfattande meningar. Jag är själv långtidssjukskriven och kommer troligen bli sjukpensionär eftersom jag är kroniskt sjuk. Man väljer inte att vara sjuk och friska människor bör vara tacksamma över att dom kan leva ett "normalt" liv med en aktiv vardag. Fyller ut min tid hemma ungefär som du och man vänjer och anpassar sig utifrån hur läget ser ut. Sen tar min hund upp en hel del tid och fokus, på ett härligt sätt:) Du kämpar på så himla bra och gör det bästa och det är mer än nog. Kramar

Svar: Fina du <3 Tack för dina ord, de värmer. Folk har verkligen en massa fördomar och jag får ofta höra att "du kan väl börja jobba eller plugga nåt" men det hade jag ju gjort om jag kunnat. Va härligt att du har en hund :-) Djur är underbara och ger mycket kärlek och mening i vardagen. Hade gärna haft en själv men blivit allergisk och sen kostar det en del... Önskar dig en fin dag. Kram
Ida

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress