Mina tankar går verkligen på högvarv. Det är ALDRIG lugnt i mitt hjärnkontor. Kan inte stänga av. Önskar det fanns en off-knapp. Kanske borde jag testa yoga/meditation för att försöka lugna ned mitt sinne? Länge tänkt att jag ska börja yoga men aldrig blivit av då jag har svårt för att ta mig iväg ensam. Har inga kläder att yoga i heller. KAN inte yoga. Finns massa hinder jag skapar för mig själv. Sen kostar det ju en del också :/
Nu när hösten snart är här (är långt kvar till den "riktiga" hösten men skolorna börjar ju nästa vecka) så reflekterar jag över hur min sommar var. Vad hände egentligen? Hur kom det sig att jag föll under sommaren? Att jag nu mår sämre än i våras? Min ångest har blivit SÅ mycket starkare den senaste tiden. Kan inte minnas när jag hade sån här ångest senast. Minns inte att det kunde kännas så här jobbigt. Jag vaknar med krypningar/att det kliar i kroppen och med gråten i halsen VARJE morgon. Aldrig känt den där känslan av att det kliar i kroppen förut. Nån som känner igen det? Jag blir arg över ingenting, gråter över minsta lilla, har NOLL tålamod, skrattar inte längre, ler inte, orkar inte vara social eller delta i samtal, är trött men kan inte sova osv.
Jag känner så starkt att jag inte kan ha det så här. Att jag inte står ut. Men vad ska jag göra? Mycket blev sämre den månad då psykiatrin hade semesterstängt. Hade ingen att prata med eller få stöd av. Ville bli inlagd flera gånger men blev rekommenderad att INTE göra det för den miljön skulle inte gynna mig. Så kämpade vidare hemma. Gråtit i solstolen vid sjön många gånger denna sommar. Fått utbrott. Varit på vårdcentralen säkert fem gånger pga yrsel, svimningskänslor, matthet, svaghet, ben som viker sig. Tagit prover som inte visar nåt. Röntgat hjärnan som visade normala fynd. Varit på ätstörningskliniken på bedömning och blev mest irriterad över hur de såg på mig. Endast som en diagnos. Väntar nu på att de ska höra av sig i slutet av kommande vecka för att meddela vad de ev kan erbjuda mig. Denna väntan... Usch! Pratat med mamma och syrran och min terapeut om ätstörningskliniken. Ingen är väl jättepositiv till att jag ev ska börja där. Lutar åt att jag kommer fortsätta med min terapeut på hemmaplan istället men vet inte säkert ännu. Att inte veta säkert skapar ännu mer ångest hos mig. Behöver en plan. Gå all in i EN behandling.
Mitt liv är ohållbart. Mår så dåligt att något drastiskt behöver ske NU! Kan inte vänta. Min kropp ger upp. Mitt psyke likaså. Jag har ringt psyk och bett om att få komma dit tidigare än på fredag då jag egentligen har en tid. Men orkar inte vänta tills dess. Längre fram när jag mår bättre (förhoppningsvis) kan jag berätta mer om hur jag mår just nu. Men för tillfället orkar jag inte gå in på det då det gör så ont. Funderar ibland på att ta en paus härifrån och endast fokusera på mig själv och att må bättre. Men gillar ju att skriva. Kan iof skriva ändå men inte här. Får se hur allt blir. Ta hand om er och ha en fin söndag <3
Camilla

Du har det verkligen tufft vännen <3 du har verkligen tagit dig mod att söka mer hjälp men du får ju ingen riktigt bra respons nånstans :/ om du får börja på helenakliniken, gör du det då? Eller känner du att ätstörningarsbehandling är fel forum för dig? Kämpa på vännen <3 kraam

Svar: Just deras ( Helenaklinikens) synsätt känns väldigt förlegat. Fick inga bra vibbar där. Får se vad de säger när de ringer. Tror inte deas upplägg hjälper mig. Kram
Ida

Josefina

Yoga hemma så länge? :) Finns massa bra nybörjarvideos på youtube!

Svar: Blir inte av hemma tyvärr. Behöver va i en grupp och även komma hemifrån och träffa andra människor för att inte va så isolerad. Sen när jag kommit igång kan jag kanske göra det hemma mer :)
Ida

Matilda Berlin

Precis som Josefina säger så finns det ju en massa videos på youtube och gratisappar på telefonen. Kläder? Det kan du köra i precis vad som helst ju. Gällande allt det andra vet jag inte vad jag ska säga.... Det gör så ont i mig att läsa det! Ont att liksom inte kunna hjälpa! Jag hoppas verkligen att du får det svar du behöver på Fredag hjärtat <33

Svar: En del av att börja yoga va att ta mig hemifrån o bli mindre isolerad. Behöver ut o byta miljö o träffa folk. Ja kläder är inget problem egentligen:) Tack för din omtanke ❤❤
Ida

Hanna

Jag har också haft sån där ångest som gör att det liksom kliar i hela kroppen på morgnarna.
Det som hjälpte mig upp ur den känslan var att äta antidepressiva under en längre tid. Det var som att jag hade en obalans i hjärnan som orsakade ångestkänslor och som blev bra efter lm-behandling. Men du kanske redan äter antidepressiva?
Ta hand om dig!

Svar: Nej inte just nu. Ätit det i typ 15 år men kände inte att det hjälpte så mycket så slutade i februari. Är inte sugen på att börja igen med alla biverkningar:/Vad tar du?
Kram
Ida

Matilda Berlin

Som Josefina säger så finns det ju en massa videos på youtube och gratisappar att ladda ned =) Kläder? Går ju att köra i precis vad som helst. Gällande det andra däremot vet jag inte vad jag ska säga. Det gör så himla ont i mig att läsa. Int att inte kunna hjälpa.... Hoppas verkligen att du får det svar du behöver på Fredag <33

Anna

Håller med Josefina, kör på yoga hemma :) jag gör det o mår så mkt bättre av det! Skulle aldrig vilja gå på yogapass tycker inte alls att man kmr ner i varv på samma sätt som om man kör hemma. Finns ju verkligen hur mkt som helst på youtube:)

Svar: Va bra att du blir hjälpt av det :) Jag behöver nog vägledning då jag aldrig yogat förr. Behöver även komma hemifrån o byta miljö o träffa folk så därav tänke vi (jag o min terapeut) att det kunde va bra att gå till en yogastudio.
Ida

Anonym

Jaa yoga! Hjälper mot allt och är som jobbigast när man behöver det som mest. Kolla Yogawithadriene på Youtube! Gratis! Yogobe är också gratis första tiden. Jag yogar alltid bara i mjuka fula myskläder även om jag är yogalärare. För mig är yoga att t ex bara sitta stilla själv med mina tankar i kanske 3 minuter, supersvårt! Skulle aldrig överlevt utan yoga och meditation. Kram!

Svar: Oj va bra det låter!! Skulle nog behöva vägledning i början. Så jag kommer in i det. Är helt novis på området. Samt behöver jag byta miljö och komma hemifrån och bryta min isolation. Träffa folk. Ska försöka ta tag i yogan. Kram
Ida

Emma Engström

En off-knapp skulle mer än gärna önskas! Tycker även det är så hemskt att psykiatrin stänger pga. semester, man blir inte frisk bara för att det är sommar och semester! Tycker även det är dåligt att de utesluter inläggning för dig när du inte har fått testa på det eftersom det kan hjälpa dig till en vändning i livet! Massa kramar <3

Svar: Ja verkligen kass med "semester" från ens behandling. Fungerar inte så. Varit inlagd på psyk förr så vet hur det är där och det är väldigt deprimerande. Lås och galler och dåligt med stöd (så va det sist iaf). Men när en inte står ut hemma så kan det ändå va skönt att få lägga in sig en period. Kramar
Ida

Sadine

Vill bara ge dig en stor varm kram. Du ska inte behöva ha det så här. Önskar att du får påbörja nån typ av behandling som kan hjälpa dig att vända vardgen till det bättre❤️

Svar: Åh tack fina du ❤
Ida

Lovisa

För mig innan allt vände så fick jag galet mycket starkare ångest och jag mådde fruktansvärt mycket sämre, jag var så trött på allt och ingenting men det var också där som det vände.
Vet inte om det kan vara något liknande för dig? Jag var liksom du oerhört trött på allting, trött på mig själv, grät för ingenting och längtade efter att få leva ett friskt liv, trött på ätstörningsvården som inte kändes rätt. Jag tolkade detta som att hela den Friska Lovisa var trött på detta liv som inte gav mig någonting längre och det skapade ännu mer ångest i mig eftersom jag inte visste hur jag skulle ta mig ur det eftersom det inte fanns de möjligheter med min sjukskrivning osv. Men i mitt fall så handlade det om att följa min längtan, det som jag Lovisa ville göra och när jag hick emot och gjorde det jag ville göra och hela tiden tvärt emot vad sjukdomen ville så försvann min ångest.
Ta upp något intresse som du tycker om och yoga kan vara någonting kanske... yogan har hjälpt mig mycket och tai chi, det är lugna rörelser som stärker kroppen och härlig känsla efteråt.
Önskar dig All Lycka till och Ta hand om dig Fina❤️
Kram

Svar: Tack snälla för ditt meddelande <3 Hjälpte mig mycket ska du veta! Ibland kan det vara BRA att känna stark ångest och må SKIT för att det kan bli som en drivkraft att ta sig ur helvetet. Att döva med mediciner är inte alltid en lösning anser jag. Jag är SÅ trött på äs-vården och den har inte hjälpt mig alls hittills. Jag läser Mattillåtet och får mer hjälp av den än av vården. Vet hur jag ska äta och behöver gå emot äs. Det ger ångest såklart men det ger även ångest att INTE gå emot och se dagarna och åren bara svepa förbi medans jag står still. Att INTE gå emot och bara märka hur jag sjunker ger mig hemsk ångest. Ångest över att jag missar livet. Har en väl bestämt sig för att verkligen ge allt och kämpa på så brukar ångesten lätta något. Självklart sjukt tufft att öka i vikt o bryta mönster och lämna ens "trygghet" men vad är alternativet? Jag är så trött på detta så kallade liv. Vad gick du för yoga? Jag vet inte om jag har några intressen? Att fota gillar jag men har ingen kamera :-/ Får kanske unna mig en... Tack för ditt stöd <3 Kram
Ida

Evahle - en blogg om psykisk hälsa

Mina tankar går också alltid på högvarv. Det är så jobbigt. Jag försöker meditera och allt så jag hoppas att det kan bli bättre med tiden

Anonym

Yinyoga life är jättemysigt och skulle kanske passadig. Gratis hela veckan!

Svar: Ja jag har kollat in deras sida :-) Tyvärr va nästan alla pass redan fullbokade :-/ Går du där?
Ida

Anonym

Åhh det är bara en myt att man måste ha speciella kläder redskap osv. Yoga gör man enkelt och smidigt hemma på golvet till youtube. Det enda som krävs är att man har motivation och agerar👍

Svar: Ja jag som behöver komma hemifrån på nån aktivitet bara. Annars funkar det hemma 😀
Ida

Anonym

Alllt det där är ju symptom på undervikt och ätstörning?
Vad vill du att de ska göra?
Du måste ha normalvikt i minst ett år innan du kan bli piggare. Är det ingen som sagt det till dig?

Svar: Vet det där. Nej vårdcentralen misstänkte borrelia. Vet alla symptom på svält eftersom jag varit sjuk i 18 år.
Ida

Lovisa

BRA Inställning Ida❤️ Bara kör på och gå emot👊
Kommer du ihåg på MHE, de hade mindfullness yoga? Marit spelade in en cd som man kunde köpa, vet inte om du har den? Den kör jag på. Annars så kan du säkert söka på mindfullness yoga på youtube.
Kram❤️

Svar: Nej jag köpte inte den. Deltog sällan i yoga på mhe tyvärr. Men får söka på Youtube 😊 kram ❤
Ida

Therese - psykiskt sjuk, men ändå mest som alla andra

Innan jag vågade ta mig iväg på yogaklasser brukade jag yoga i underkläder hemma framför datorn. Låter knäppt, men det gjorde att jag kände att jag hade lite koll på positionerna innan jag köpte bra yogakläder och vågade mig iväg att yoga med andra. Väl där upptäckte jag att ingen bryr sig om någon annan - man är så fokuserad på vad som händer på ens egen matta!

Svar: Låter inte knäppt alls :) Alla har ju fult upp med sig själva som du skriver :)
Ida

Ajli Müller

Jag skulle också våga mig på yoga. Och jag önskar att det gick snabbt att lära sig att njuta av meditation. En vacker dag ;D

Förra året föll jag också under sommaren och något drastiskt krävdes. Så himla svårt att hitta VAD det ska vara!

Svar: Ja det verkar så lugnande med yoga och meditation men tar tid innan en kommer dit antar jag. Vad för drastiskt gjorde du för att ta dig ur det?
Ida

Anonym

Kära du!!
Ge inte upp!
Vet att det suger att man måste försöka va som stakast när man mår som sämst o är som svagast! :(
Hoppas verkligen att nåt hjälper snart så du kommer in på en annan väg i livet än den du är på just nu!
Finns det nåt eller flera saker som du känner mening och anledning att kämpa för? Fokusera på det hela tiden isf!!!
Det håller dig på rätt stig! Kram på dig!

Svar: Tusen tack för dina värmande ord ❤ Vet inte vad jag ser för mening. Har inget i livet. Min mamma, syster och hennes son är de enda och jag vill se min systerson växa upp. Vill även att min mamma ska få se mig må bra innan hon går bort (hon är bara 67 men ändå). Sen drömmer jag om att en dag kunna bli mamma men känns så avlägset och hopplöst 😔 Kram!
Ida

Ajli Müller

Jag blev städerska. Det har helt och hållet att göra med VARFÖR jag föll så hårt, städerska hjälper ju inte dig. Men jag, jag var sååååå rääääädd för smittor och baciller efter en magsjukeepidemi (i mina mått mätt) på jobbet jag var sjukskriven ifrån. Jag trodde att jag kunde vara smittad trots att jag inte hade jobbat där på flera månader och min ångest skapade semester udda tvångsbeteenden och ångestpåslag av att nudda vad som helst. Slängde ut typ hela mitt hem och skrubbade mig med sådant man städar ugnen med.

Och sedan tog jag jobb som städerska, proppade mig full med benzo och städa offentliga utrymmen. Inklusive toaletter och hissschakt. Så småningom trappade jag ur all alprazolam och taaadaaaa!

Men som sagt, helt olika besvär ju. Förutom att inte våga och kunna lämna sitt hem...

Svar: Fy fan va jobbigt!! Hemskt med sån ångest! Jag har sån sjuk ångest varje dag och den tar musten ur mig! Skönt att du tagit dig ur det nu 😃
Ida

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress