Åk in akut och bli inlagd. Ta väl hand on dig.
Kämpa på! Var det snart du ska på dbt? Försök stå ut och tänk på att du snart ska få hjälp. Kramar
Åka in varje gång? Du har väl aldrig åkt in till psyk?
Känner samma som du.. är så jävla sliten.
Vaknar mitt i natten med panik. Vet inte varför. Står i kö till psykolog men det tar ju år.
jag är också ensam.om jag bara boddei sverige kunde jag vara dinvän om du tillät?😉kunde vi hjälpa dig?hitta ens små glädjen i vardagen käns svårt mef alltid finns det något bra.som din inredningsprojekt
jag är också ensam.om jag bara boddei sverige kunde jag vara dinvän om du tillät?😉kunde vi hjälpa dig?hitta ens små glädjen i vardagen käns svårt mef alltid finns det något bra.som din inredningsprojekt
När man mår dåligt känns det ofta som att man inte orkar mer, att man inte klarar att kämpa längre än vad man redan gjort. Men det är inte sant, det går att ta sig igenom även dom djupaste depressionerna.Det finns ett liv där allt inte tar emot lika mycket. Kanske behöver man mer hjälp en period eller så räcker det med att ändra någon liten del i livet för att få åtminstone något andrum. Finns det någon liten sak du kan ändra på på egen hand? Till exempel att du går ut i naturen en gång per dag, eller fotograferar, läser, ser en serie eller vad som helst egentligen som du gör till en vardagsvana så du har något att hänga upp dagen på? Eller är det något i livet du vill plocka bort? Något som du gör och känner att du måste men som kanske inte är ett måste egentligen? Om du vill prata eller maila med någon som själv mått/mår dåligt så finns jag här. Det är bara att ta kontakt. Men skriv först här eller i min blogg innan för jag läser aldrig min mail på den här adressen nämligen.
Låter tungt, hoppas det känns lite lättare idag och hoppas du hittar någon du kan prata med!<3
När allt känns nattsvart kan det underlätta och kännas bättre om man hjälper andra, gör något för någon annan. Nu menar jag inte att lyssna och ge råd till andra som mår dåligt utan hjälp människor med praktiska saker. Någon på skolan som vill ha städhjälp? Kan du hjälpa någon lärare att sortera ur gamla pärmar? Någon äldre granne eller bekant som kan behöva hjälp med något hemma?
Vadå inte åka in varje gång du känner såhär? Du verkar undvika vården och hjälpen till ett bättre liv så långt det går, till vilken nytta?? Vad är du rädd för? Om du inte bryter din isolering och tar all hjälp du kan få, har ytterligare flera år gått och så är du den kvinnan som sticker ut i statistiken med kvinnor som haft anorexi x-antal år. Det är du iofs redan. Du skjuter problemen framför dig! Skulle vilja ruska om dig! Du förtjänar bättre, vad väntar du på???
Åka in varje gång? Du är ju inte alls den som åker in för minsta lilla.
Åk in och få hjälp.
Jag började precis nu i DBT. Det är ju en lång väntetid men har stora förhoppningar. Ska verkligen gå all in men det är mkt jobb. Oftast går man hos en enskild terapeut några gånger sen när man kommer in i gruppen så är det 1 ggr i veckan samt 1 ggr i V hos den enskilda. En runda som dom kallar det tar ca 10 månader och man brukar /kan gå två varv. Idag var det min andra gång i grupp.
Jag förstår att man behöver någon annan att prata med en sin mamma. Tycker det ändå är bra att du har bloggen även om man kanske inte skriver ut sina mer destruktiva tankar ..
om du vill så mejla mig istället. Har en del mejlkontakt med andra som man träffar genom bloggen. Lite som brevkompis man hade förr. Kram
Du skriver att du inte har någon att prata med, menar du en psykolog eller bara en vän? Ibland behöver man bara någon som lyssnar. Nu vet jag inte om du tillhör någon psykiatrisk enhet men här i Stockholm/Danderyd har via NOA teamet dit man kan ringa dygnet runt. Jag har faktiskt ringt mitt i natten när jag hade panikattacker. Bara att det fanns någon där som inte var en vän eller mamma var jätteskönt.