Hjälp vännen! Har din anorexi blivit så allvarlig igen att du börjat svälta id? Fick känslan förut att du ändå äter normala portioner och kämpar på för att bli frisk. Som det lät på dina inlägg åt du tom för mycket (hur man nu kan göra det?) ? Ta hjälp snälla! Kasta inte bort mer av ditt liv. Du har vara ett.

Åh vad fin bild :) Och jag hoppas du börjar må bättre snart :)

Bra att du inte åkte idag när du mår som du gör. Jag är en riktig trafikfara bakom ratten. Ska egentligen inte köra bil men man gör ju det ändå.
Hur känns det att sluta skolan?
Känner du någon som varit på heldygnsvård i Stockholm på capio? Isåfall hur tycker hen att det var?
Kramar

Fina du! Bra beslut att inte köra när du mår såhär! Jag fick under en period körförbud. De tog inte mitt körkort, men jag fick ändå inte köra. Min dåvarande terapeut sa alltid att man liksom blir "svältdum". Att hjärnan får alldeles för lite näring för att kunna fungera. Tycker den benämningen säger mycket. När man svälter blir man lite dum i huvudet. Jag minns att det inte kopplade så snabbt, jag reagerade mycket långsammare och i bilkörning är inte det direkt ultimata förutsättningar.
Det som är bra är ju såklart att hjärnan faktiskt har en fantastisk förmåga att läka. Den blir bättre ju mer näring den får (regelbundet såklart). Fortsätt äta och vila så mycket du kan, det kommer bli bättre ❤️
Hoppas att du mår bättre snart! Stora kramar ❤️❤️❤️

Jag fick körförbud under ett halvår då jag krampade på grund av anorexin. Det tar inte körkortet om läkaren kan lita på att man inte kör under den perioden som man har förbud. Tror att man oavsett vad vården rekommenderar måste känna efter vad man klarar av och vara beredd att inte köra om man inte mår bra. För som bilförare kan man skada både sig själv och andra. Mår du dåligt be någon annan köra om möjligt. Hoppas att du mår bättre snart

Undrar mest varför du blev så arg när andra har påpekat hur farligt det är att köra när man mår så dåligt som du säger att du gör. Du blev ju jätte arg. Det var ju i all välmening 😰😰😰

Bra du sätter ditt mående själv först. Mår man så som du skriver är det skönt och slippa köra. Det krävs ju en del av en när man kör. Hoppas din lärare förstod.

Min hjärna mår sådär. Jag körde från Norge sådär. Vilket nog är det mest idiotiska jag gjort. Minns ej hur jag tog mig hem ens. Men ingen annan körde så..får riktig ångest när jag tänker på hur jäkla illa det kunde gått.

För några år sen så skickade min läkare in till Trafikverket att mitt körkort skulle bli indraget...men överklagade så fick ha kvar det.men det är som du säger..man borde inte köra i svälttillstånd. Man blir helt efterbliven verkligen!

Jag fick körförbud ett tag för ca 1,5 år sen när jag var som mest nere i anorexin, men de tog aldrig mitt körkort. Kände mig som du skriver, farlig i trafiken så hade ändå förnuftet att inte köra bil ändå.
Och som svar på kommentaren i andra inlägget, jag tror det är ångest, och att du kanske går och är på helspänn, alltså spänner kroppen utan att tänka på det, då kan man reagera sådär.
Jag får perioder då det blir så för mig. Mår exakt som du gör nu då.
Försök slappna av, gå på avslappnande massage? Eller be din mamma massera dig? Lyssna på och gör saker som får dig att varva ned inombords. Du verkar ju ändå vara väldigt stressad av det här med skolan, behandling och att du oroar dig för ditt mående, dina symtom gör dig orolig pch då blir man ännu mer stressad och då blir symtomen värre... bara en tanke då jag verkligen känner igen det.
Ta hand om dig och hoppas du mår bättre snart fina ida, skickar massor av styrkekramar ❤️

Fast vadå "de menade inte väl alls"? Hur tror du att människor reagerar när du berättar att du kör som en idiot på en 70-väg (om jag minns rätt)? Ska man stryka dig medhårs och känna empati? Tur att du inser att du inte borde sitta bakom en ratt och det är såklart tråkigt att ditt liv rämnar, men du verkar ha svårt att ta till dig kritik samt så får man uppfattningen att du tycker synd om dig själv och skjuter problemen framför dig. Om du gjort så i 18 år, vad är det som kommer att förändra denna situation du befinner dig i nu? Jag läste en artikel för några veckor sedan om en kronisk anorektiker, hittar tyvärr inte den, men tror du att du är kronisk sjuk? Bra att du inte sätter dig bakom ratten, det är positivt. Hoppas skolavslutningen blir bra och att du får den hjälp du förtjänar och behöver i framtiden.

Bra beslut. Ta vara på dig och agera efter förmåga. Hoppas du får tillbaka lite energi snart.
Tyvärr bor vi i olika delar av Sverige, annars hade jag gärna hjälpt dig med transporterna.
Kram!

Jag valde själv att inte köra bil, efter att ha varit nära att krocka blev jag rädd. Och jag var dessutom för svag för att hålla nere kopplingen för att ha i dragläget när jag stod i köer i backar och sånt och då insåg jag att om jag inte kan fokusera och dessutom är för svag för att hålla nere pedalerna då ska jag verkligen inte köra. Har några perioder då jag varit tvungen att köra, när jag skulle till hästen. Då var det relativt korta sträckor (typ 15 minuter med bil) och jag hatade det. Sen fick jag epilepsi av anorexin och fick körförbud av läkaren i ett år men nu får jag köra igen. Tycker det är obehagligt eftersom det var så länge sen. Har liksom börjat "övningsköra" igen men har bara gjort det två gånger. Jag har så mycket tvång kring bilkörning, jag får på allvar för mig att jag råkat döda någon utan att märka det. Jag kan läsa tidningar och lyssna på nyheter flera veckor efteråt för att se om det skrivs om någon smitningsolycka. Därför är det skönt att köra med sällskap. Men jag vill bli självständig igen och våga köra på egen hand.

Känner så igen det som lilleskutt skriver! Jag fick mjölksyra av att hålla ner kopplingen för länge..det gjorde så ont så tillslut gick det inte längre. Dessutom blir min kropp väldigt stressad när jag inte äter tillräckligt så man blir ju en fara i trafiken. Speciellt när man dessutom ser suddigt.

Grejen är att jag kommer inte ut om jag inte kör. Så det är svårt att låta bli..

Ibland är det svårt att veta hur man ska skriva. Nu tog du ju bort inlägget som du ansåg inte var väl menat. Men det var svårt att inte reagera när du skrev att du körde 100 halvsovande. Otäckt. Vad ska man säga?
Hur vill du att vi ska stötta dig?

Jag har kört bil 2 gånger nu, korta sträckor och i sällskap med mina föräldrar. För att komma in i det igen. Tycker det är lite läskigt men samtidigt roligt.

Jag har fått körförbud sedan jag kollapsade och krampade i början på maj. Var då som tur var inte ensam och mina kompisar ringde 112 och jag åkte blåljus till NÄL.
Jag har snart haft körförbud i en månad, börjat att köra till och från stallet dock, det tar fem minuter men skulle INTE sätta mig bakom ratten om jag har en dålig dag, då frågar jag om skjuts av någon av mina stallkompisar. Annars tar jag bussen. Får inte promenera, inte träna, ingenting. Jag är bara hemma eller på sjukhuset. Skrittar min häst dock 10 minuter om dagen då jag orkar. Annars får jag mycket hjälp av mina kompisar med min häst.
Mitt körkort har min läkare dock inte tagit, det har jag fått behålla.