Fy vilken hemsk ångest jag har idag. Hade det redan i morses då jag vaknade. Känner en enorm stress inombords. Vet inte riktigt varför. Är småsaker som stressar upp mig. Som att jag måste besikta bilen (massa utgifter), skaffa nytt lås till mitt postfack då det är paj (trodde föreningen gjorde sånt men måste punga ut över 500 spänn vilket jag inte har), stress över hösten, över telmötet med min dbt terapeut på måndag, stress över midsommar mm. Hade ett bra samtal igår. Va brutalt öppen och ärlig som alltid. Idag har jag brutit flera mönster redan. Det skapar ångest. Även vikten som går uppåt skapar ångest. Rädd att den ska gå upp för fort. Rädd att inte hänga med. Kan inte titta på mig själv utan att få äckelkänslor. Önskar att jag kunde acceptera min kropp men är sååå svårt. Många börjar ju träna när de "får" det av vården. Jag får träna men gör det inte. Väcker känslor och tankar om att jag är lat. Har bara legat i solstolen idag. Inte gjort ett skit. Ännu mer ångest! Hoppas må bättre imorgon.
Rebecca

Du är INTE lat utan stark och modig som tusan och det kommer göra dig fri ❤ Massa varma kramar till dig ❤

Svar: Tack! Behövde höra det.. ❤
Ida

Camilla

Jag är också livrädd för att öka för fort i vikt, men det kommer vi inte göra. Vi ligger back och har misskött oss i så många år. Här ska man gå upp 1-1,5 kg/ v och det är tydligen inte för mycket. Det är ju inte så att vi kommer bli tjocka men i tanken så är det så. Vad är tanke och vad är sanning?
Ser du fram emot att börja i DBT?
Kramar

Svar: Nej vi blir inte tjocka. Vi får en ny hälsosam kropp. Ovant och jobbigt men det är det enda rätta ❤ Hur känns det att va på capio? Skönt att få stöd? Jo jag ser fram emot dbt. Men första månaden är en comitmentfas så jag får se om det passar mig el inte.
Kämpa på! Kram
Ida

Kattis

Låter som du haft en tung dag men jag skulle definitivt inte kalla dig lat och hjärnan behöver tid för att vänja sig vid det som händer med din kropp just nu. Otroligt starkt att vara brutalt ärlig och öppen och kämpa sig igenom detta du gör nu.

Svar: Ja det har och är en tuff dag. Står inte ut med min kropp. Vet ju att jag måste upp mer o acceptera det för att få ett bättre liv. Men hjärnspökena försvinner inte för att vikten ökar tyvärr :( Inte för mig iaf. Tack för ditt stöd ❤
Ida

lilliskutt.blogg.se

Jag har också reagerat på att så många börjar träna så fort dom får, vissa till och med innan dom är normalviktiga. Jag har hittills valt att prioritera att min kropp ska läka, att jag ska träna av rätt skäl och jag har valt att prioritera livet med min hund. Jag börjar känna mig redo för träning snart men är tudelad, rädd för att det ska trigga och sen så skulle det bli så hattigt för när skolan börjar i höst kommer jag kanske inte orka både träna, plugga och ha hunden. Vi är inte lata för att vi inte tränar. Man kan få fysisk aktivitet bara av att vara ute och röra sig lite grann och det räcker för att må bra. Det finns massor friska människor som inte tränar,och dom allra flesta före detta sjuka som du läser om eller ser bilder på motsvarar inte hur resten av befolkningen lever. Jag vet att du skrivit att du mår lika dåligt när du är normalviktig och har kvar alla sjuka tankar. Men jag tänker så här, för det första måste man vara normalviktig OCH ge kroppen rätt sorts näring, av alla näringsämnen under en lång period för att kroppen ska vara stabil och sluta skickat en massa stress och ångesthormoner i kroppen. Sen är det inte enbart en viktuppgång som kommer göra dig frisk, det är kombinationen av en frisk vikt och ett förändrat sett att tänka kring mat och vikt som tillsammans gör skillnaden. Man måste jobba med båda bitarna och dom är lika viktiga. Det går inte att bli frisk utan att vara normalviktig och det går inte att bli frisk utan att jobba med tankar och ätstörda regler man har satt upp.

Svar: Ja många börjar så fort de får "ok" från vården. Men bara för att vikten visar att man får träna så betyder det inte att knoppen är redo för det... Är livrädd att det ska trigga mig. Vet inte om jag någonsin kommer klara av att träna sunt igen? Tycker du ska avvakta. Tar mycket energi att studera och dessutom ta hand om din hund. Va ärlig mot dig själv och träna endast om du verkligen vill o orkar. Inga tvång.
Kram
Ida

Camilla

Börja landa lite smått här. Är mycket nytt och många nya intryck. Dom två första veckorna är det lite intro så har inte kommit igång med samtal än. Man äter tillsammans med andra i matsalen och man ska äta upp ordinationen man har. Jag äter och kämpar på. Dock är kroppen så sjukt sliten, framförallt knäna efter alla promenader 😔 Försöker tillåta mig att bara vila, något som varit förbjudet under väldigt länge. Kan du vila så din kropp kan bygga upp sig igen? Kramar

Svar: Förstår att det är mycket nytt i början. Tar ett tag innan man känner sig "hemma". Ja promenader sliter väldigt mycket på kroppen :( Jag vilar mycket! Sover mycket också.
Kramar o kämpa på!
Ida

Julia Wisniewska

Men så tråkigt att höra.. Hoppas innerligt att det blir bättre snart!

Svar: Tack fina!
Ida

Anonym

Inte många tränar egentligen. Mest i bloggvärlden att folk vill visa upp hur hälsosamma och pk de är. Ute i den riktiga världen har folk sällan tid till att träna man har fullt upp med barn handla laga mat och sköta jobb och hushåll det blir liksom ingen tider. Så känn dig inte lat.
Dock vill jag höja en varningens finger för att de inte tränar. Tänk på att timslånga promenader visst är träning och att det sliter på kroppen. Behöver inte vara du som gör det men kommentarerna ovan gör mig orolig att man inte ser det destruktiva i långa långa promenader.

Svar: Ja promenader sliter väldigt mycket på kroppen. Och promenader ses som träning tycker jag.
Ida

Bella

Kram på dig fina du!

Svar: Kram!!
Ida

Amanda

Ska varken äta sill eller dansa runt midsommarstången haha, gillar inte sill så ska äta räkmacka istället mums mums! Ha en super midsommar!<3

Svar: Åh va gott med räkmacka 😀 Ha en fin midsommar du med!
Ida

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress