Nu är skoldagen över och folket har vallfärdat mot gymmet och även tagit promenader. Alla pratar om hur bra det är att träna och gå ner i vikt vilket gör att jag känner mig väldigt utanför faktiskt. Ingen förstår vad jag går igenom. Begär inte att alla ska förstå men önskar dom kunde prata om sånt när jag inte medverkar. Det blir istället att jag drar mig undan. Orkar inte med allt snack. Ska ev börja ta med mat från matsalen och äta på mitt rum istället. Pratade med min lärare om det idag och det skulle fungera. Behöver lugn och ro vid matsituationerna och det är det extremt sällan i matsalen. Struntar i om andra tycker jag är tråkig som äter på rummet. Behöver tänka på mig själv och mitt bästa just nu. Känner mig nere. Utanför. Förvirrad. Ledsen. Massa känslor. Vet inte hur jag ska reda ut mitt liv? Korallen hjälper mig inget känns det som.
Till dessert idag på lunchen fick vi vaniljglass med hemgjord chokladsås. Äs ansåg att jag inte va värd det såklart men jag lyckades ändå att ta en skål och det va sååå gott!!! Varför skulle jag inte va värd det? Så sjukt! Jag är värd glass lika mycket som alla andra. Jag är värd glass oavsett om jag tränat/promenerat/jobbat eller legat på soffan hela dagen. Ens värde som människa ligger inte i ens görande utan i ens varande. Har man alltid fått bekräftelse när man GJORT saker så tror man till slut att man inte är någon om man inte presterar. Presterar man inte så är man inte värd nåt. Kass självkänsla! Jobbar mycket med detta.
Asta

Men hade inte din lärare tagit upp detta med klassen? Finns det inte någon som inte tränar?
Samtidigt så kan det ju vara framsteg för andra att ta en promenad. Allt handlar ju inte om att bli smal utan att må bättre.
Det är svårt det där......
Förstår att det är svårt att hitta en balans.
Men vet inte om det är bättre att äta ensam. Känns som om ÄS får mer makt att bestämma då. (Bara jag som tänker nu så ta det inte som kritik fina du.)

Svar: Jag äter betydligt mer när jag är ensam o slipper jämföra mig med andra o höra på deras prat om mat o träning mm.
Ida

AnnaPanna

Låter som en tuff dag. Att känna sig utanför tär på en. Men kom ihåg att du är den med förnuftet precis då. Även fast pratet får dig att må dåligt, att det triggar för mycket (det e likadant på mitt jobb) men tänk på det att när dom går in i sina jag ska"träna si o så mkt" eller vad det än kan vara så är det oftast en överdrift. Man vill framstå sig själv som den där personen som är hälsosam men att bara ha snacket om hur hälsosam man är tycker jag är sjukast. Och lite elakt kan jag tycka när dom vet att du kämpar med att gå upp i vikt o då prata om sådant inför dig känns som dom skulle behöva en känga.
Egentligen skulle det finnas lektioner när man pratar om sånt här om hetsen efter kroppen. Vad ÄR träning egentligen. Och vad är hälsosamt. Och att ta upp hur mycket media spelar roll i allt dom skriver om. Men om alla för en vecka skulle sluta läsa allt det där. Bara skärma av och så fort man ser nått tänka, Ja men jag vet bättre än så. Det e nog det bästa sättet att få tidningar o allt att sluta reagera på det eller reagera på det på ett mer negativt sätt istället för att ryckas in i det.
Förlåt känner som jag skriver en roman här och jag har antagligen inte sagt något hjälpsamt alls.

Och såklart du ska äta glass. Glass är gott.
Kram och kämpa på

Svar: Gillar att du skriver långt 😊 Tack!Visst känns det som att jag är friskare än andra som inte är sjuka ibland. Så konstigt! Dom tänker sjukt.
Absolut vore en sån lektion på sin plats på ALLA skolor o arbetsplatser. Så trött på denna hets som gått alldeles för långt!
Stor kram
Ida

ellen

Kände precis likadant när jag gick på folkhögskola och delade dessutom rum med en annan tjej då...du är modig som vågar sätta dig själv i första rummet och göra det DU mår bra av vännen. Mat är ju egentligen inget som man ska behöva göra sig förtjänt av över huvud taget utan något livsnödvändigt men i dagens samhälle är ju mat så mycket förknippat med skuld och skam vilket är så fel...nej, fortsätt köra ditt race ida för du är verkligen på gång nu och jag tror på dig stenhårt! Styrkekram <3

Svar: Såå fel att mat handlar om skuld o skam för många! Hur blev det så? Jag försöker göra det jag mår bäst av men är tufft här... Gillar att bo med andra men saknar ibland att få bo själv o slippa allt snack jag inte vill höra...
Ida

Anonym

Hej! Det där snacket finns tyvärr överallt. Och det är ok att folk tar tag i sin hälsa om dom behöver. Det är jag positivt uppmuntrande till, men VEM bryr sej om vad andra äter och dieter osv?! Bara ätstörda som bryr sej och påverkas. För övrigt är det så ointressant. Så snälla allmänhet låt bli!! Vet arbetsplatser som behandlar ätstörda som pratar så i personalrummet tom. Så jag förstår du är trött på det och påverkas! Tyvärr är det ju vi som inte borde ta åt oss som gör det tyvärr. Vi har nog verkligen all rätt i världen att unna oss och vi presterar när vi låter bli kompensations-träning och när vi utmanar med fika och "läskig" mat.
Men äs är så svårt för ikke-drabbade att förstå, tyvärr.. för det är en väldigt konstig sjukdom om jag får säga det själv. Förstår inte min egen logik många ggr.,
Följ det du tror är bäst för dej! Kram Lisa

Svar: Ja denna hälsohets finns överallt! Tragiskt! Och som du säger så tar vi som inte behöver åt oss mest tyvärr... Kram
Ida

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress