Du kommer få lön för mödan <3 bara du håller i och står ut. Låt det gå sakta framåt, låt allt ta sin tid. Har man levt länge i sin Box så tar det lång tid att ändra både tanke och handling. Det fick jag med mig från Mora idag. Men att utmana sig och gå utanför boxen är nödvändigt för att ta sig framåt.
Kram!
Du klarar det. Tänk på vad du har för alternativ... och tänk på att det är du som bestämmer :)
Min mamma säger ofta; "tänk inte så mycket, bara gör". Jag vet att det är skitsvårt, men för mig funkar det ofta. Jag är liksom en robot när jag gör min frukost.
Kram
Utan ätstörning är du Ida, då du kan forma ditt liv utifrån vad du vill göra och uppleva utan massa käppar i hjulet. Det är as läskigt, men jag tänkte alltid att vad jag än gör så mår jag skit. Om jag kämpar mot det friska mår jag så äckligt dåligt och gör jag inte det och lever utifrån min ätstörning då mår jag precis lika sämst MEN skillnaden då är att jag inte gör någoting åt situationen överhuvudtaget. Så varför inte må skit och försöka förändra samtidigt? Det är enda vägen att gå. <3
Kramar 😍
Hej! Mötte en tjej på capio för många år sedan. Hon var LPT mässigt sjuk och livrädd. Blev flera vändor på capio, en uppnått normalvikt och ett liv sen återfall djupt igen MEN sen blev hon frisk. Nu har hon Bode utbildning, jobb, sambo, ett rikt liv mm. Så går gör det ju absolut! Men vilken metod hon tog vet jag inte riktigt. Nu är hon jättesöt och strålar. Det gjorde hon inte då.. Hon hade vart sjuk länge!
O min terapeut har botat en 50-åring och en 60-åring bla 👍🏻 kram
Det går sådär, är väldigt tufft precis som du säger. Men tänker aldrig ge upp!
Kramar
De bryr sig om vikt i början men sen e det inte primärt. Har varit flera vändor i Varberg. Men motarbetade allt då för ville inte gå upp i vikt.
Har kontakt med kbt nu äntligen. Så får vi se hur det går..
Kram hjärtat!
Svårt att bli frisk i en värld där folk svälter o bantar..:(
Tack anonym för hopp❤️
Väldigt bra att du går mot tankarna, men det är klart att det tar på krafterna. Utomstående har nog väldigt svårt att ens förstå en liten bit av det du genomlider.
Tänker på dig ofta. Var stolt över att du är så stark och kan trotsa gamla vanor.
WORD på den altså.
Sitter här o grinar o känner mig så uppgiven
kan man ens bli frisk efter 14 år?
Jag ORKAR inte mer:(
Inget vet, ingen ser vilket helvete det är varje dag:(