Är så in i helvete trött på min situation. Min sjukdom. Kan inte ta in att jag varit sjuk i hela 18 år!!! Det är galet! Över halva mitt liv har jag lidit och kämpat och varit nära döden flera gånger. Har varit inlagd så många gånger att jag tappat räkningen. Nu sitter jag här 31 år gammal och är fortfarande sjuk. Har många sviter efter alla dessa år som jag plågat mig själv. Sviter jag kommer få leva med. Är så ledsen och förbannad över hur många år jag missat. Kan inte ändra det förflutna men jag kan påverka min framtid. Det är fan dags nu att testa nåt annat. Att leva på ett annat sätt. Även om detta är min trygghet och livet utanför känns skrämmande och kravfullt och osäkert. Men hellre ångest nu än när jag ligger inför döden på ålderns höst. Tänk att ligga där och ångra att jag inte satsade på livet. Att jag lät ätstörningen styra och genomsyra mitt liv. Jag har ätit mer denna vecka. Känt mig mätt och full och haft ångest. Varit trött och ledsen. Så jävla jobbigt att se kroppen växa. Men det är dags att bli den jag är nu. Den vuxna kvinna jag faktiskt är. Dags att lämna min "trygghet" som håller mig tilbaka. Vill testa om livet kan vara fint. Under alla dessa 18 år har jag inte varit frisk. Bara bytt ätstörningar. Jobbar på att va snäll mot mig själv nu. Bli min vän. Har motarbetat och misshandlat mig i 18 år så det är ingen lätt uppgift men det SKA gå!!! Är så trött på skiten!
Nouw.com/johannabrunnberg

Hejar på dig, som alltid ❤

Svar: Tack snälla fina du ❤
Ida

Anonym

Jag har också sådan vansinnig ångest över det. Men jag vet inte ens vad som är friskt. Skitvärld. Orkar inte mer:(

Svar: Usch va jobbigt!!! Stor kram till dig ❤
Ida

Elin

Att bli frisk är en jäkla kamp och inte något som sker över en natt, man måste ha viljan, men jag lovar dig att kampen till ett friskt liv är SÅ värt det! Alltså på riktigt, det finns ingenting fint med en ätstörning, den förstör så himla mycket och det är inte förrän man är frisk som man faktiskt inser hur mycket man gått miste om. Jag hejar på dig och vet att du kommer fixa detta! Det gäller bara att inte ge upp, det finns inga genvägar, ju fler gånger du går emot ätstörningen desto friskare blir du och desto lättare kommer det bli. Det är bara att skriva till mig om det är något, stor styrkekram till dig <3

Svar: Så sant! Finns inget bra med en ätstörning. Ändå håller jag kvar vid den. Av rädsla. Vem är jag utan den? Vad ska jag göra då? Då kommer alla krav på utbildning jobb mm. Orkar inte!
Ida

CykelStyre

Rätt inställning! Styrkekramar till dig.

Svar: Kram 😍
Ida

Anonym

Min terapeut skrev till mej idag att "ta ett steg i taget i den riktning du vill att livet ska ta" Så tänkvärt! Det går ju verkligen att förändra NU och få lön för det i framtiden. Jag har haft bättre och sämre perioder. Inte vart konstant sjuk i 21 år men haft äs så länge. I perioder levt tillsynes friskt. Men nu är det NU eller aldrig som gäller. För mej handlar mkt om min relation med min mor och vad det gjort med mej. Har du någon tanke vad som gjort dej extra sårbar? Kram Lisa

Anonym

Min terapeut skrev till mej idag att "ta ett steg i taget i den riktning du vill att livet ska ta" Så tänkvärt! Det går ju verkligen att förändra NU och få lön för det i framtiden. Jag har haft bättre och sämre perioder. Inte vart konstant sjuk i 21 år men haft äs så länge. I perioder levt tillsynes friskt. Men nu är det NU eller aldrig som gäller. För mej handlar mkt om min relation med min mor och vad det gjort med mej. Har du någon tanke vad som gjort dej extra sårbar? Kram Lisa

Svar: Känner igen mig. Hur är relationen till din mamma? Min mamma o jag har för tät kontakt. Blivit destruktivt efter alla år som sjuk. Jag behöver och vill skapa distans till henne. En känslomänniska har jag alltid varit. Självklart kan man förändra sitt liv. Alla små steg åt rätt håll är positivt! Kram
Ida

Carolina

Ja det handlar om att bli den du är :) Eller du är väl redan den du är, men det gäller att tillåta dig vara det.

Det första steget, ett stort steg, är att våga låta kroppen vara som den är tänkt att vara. Du måste försöka lita på att det inte är något fel med det! Hjärnan kämpar emot genom att hitta på en massa skit, men lita på kroppen ;)

Försök att inte agera på tankarna och bryt mot vad de säger tills det blir en vana. Sen kommer nya bättre tankar så småningom.

Svar: Tack för peppande ord! Jag övar på att försöka va den jag är och acceptera det. Behöver upp i vikt och ändå kunna acceptera mig själv. Så svårt.
Ida

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress